BIOKEMI

Biokemi handlar om de molekyler och kemiska processer som våra celler är uppbyggda av samt hur de kommunicera med varandra och vad som påverkar att vi  fungerar och reagerar på de sätt vi gör. Det är främst signalsubstanser, steroider och peptider som påverkar hur vi reagerar på de ämnen vi tillför våra kroppar.

Hjärnans kommunikationssystem

Neuroner är en nervcell som är ansvarig för mottagandet och överförandet av nervimplser (se bild 1). Neuronerna har olika funktioner i nervsystemet beroende på vart de är. Kopplingen mellan två neuroner kallas för synaps och det är där emellan som signalmolekyler frisätts och tas upp. På detta sätt sker all informationbearbetning i hjärnan som ger upphov till olika känslor och beteenden. Droger manipulerar jonflödet i hjärncellernas membran och deras elektriska laddningar. Vissa droger saktar ner kommunikationen mellan neuroner medan andra droger istället ökar den. Hjärnan har en mängd olika filter för att gallra ut vilka stimuli som ska nå vårt medvetande. Droger som binder till neuronernas receptorer blockerar dessa filter och kan därmed ge annorlunda verklighetsupplevelser.

När är man beroende?

Då hjärnan utvecklat en ökad tolernas för sockret och snabba kolhydrater. Det märker man när vissa effekter har avtagit och man behöver äta större mängder sötsaker för att uppnå samma välmående som man tidigare fick utav mindre mäng. 

När man äter sötsaker och det utlöser craving - ett oemotståndligt fysiskt sug som gör att man inte kan sluta äta.

När man avstår från sötsaker och hjärnan och kroppen reagerar med abstinens symptom - då är det tecken på fysiskt beroende.

Socker och  kokain

När man scannat hjärnan med magnetkamera har man sett att socker är åtta gånger mer beroendeframkallande än kokain (se bild2). De gula fälten visar aktivering i beroendecentrat i respektive hjärna. Man ser tydligt att socker visar skarpare aktivering än kokain.

Biokemiskt unika

Vi är alla biokemiskt unika. Därför reagerar vi heller inte exakt lika dant även om vi äter samma måltid. Den som är foodaddict har en biokemi som är känsligare för vissa specifika födoämnen som t.ex. socker, mjöl och andra snabba kolhydrater. Det innebär att hon reagerar annorlunda än andra när hon t.ex. äter sötsaker, bröd, pasta eller junkfood. Men biokemin skiljer sig också mellan dom som är foodaddict eller sockerberoende. Vissa kan äta långsamma kolhydrater medan andra inte klarar det. En del klarar av att äta mjölkprodukter medan andra får en överreaktion på mjölkprotein.

Nyckelaktörerna i beroendesjukdomen

Dopamin - Alla droger involverar dopamin direkt eller indirekt - även socker och andra snabba kolhydrater.

Dopamin kickar igång oss, får oss att uppleva euforiska känslor och välmående, får oss att vilja ha mer av samma substans som vi kopplat ihop med känslan av lycka, kick eller berusning. Hyperstimulering d.v.s. ett stort intag av socker, ger högt dopaminpåslag men trubbar också av sensorerna. När man hetsäter tappar man därför förmågan att njuta av maten och det krävs mer och mer socker för att uppleva samma tillfredsställese som mindre mängd gav tidigare. Man har fått en toleransutveckling.

Acetylkolin - har en stöttande roll i nervsystemet och är involverad i flera olika beroenden, bland annat i nikotin- och sockerberoende. Acetylkolin har förmågan att boosta den signalsubstans som man har mest behov av för tillfället. Det är därför som en cigarett både kan pigga upp, få en person att stressa ner och vara socialt stimulerande. Samma person kan röka (eller snusa) i en mängd olika situationer. Ju fler tillfällen på dagen som boostas av en cigarett (eller en snus) ju svårare är det att bryta nikotinberoendet. Socker påverkar också acetylkolin och kan därmed boosta andra signalsubstaner. Det är därför den som försöker sluta röka övergår till att äta godis. Människor med en hög grundnivå av dopamin fastnar inte för nikotin. Hos dem hålls dopaminet på en konstant hög nivå varför acetylkolinet inte får samma boostande effekten och därför blir nikotinet ointressant.  

Serotonin - Normal nivå av serotonin ger god impulskontroll, förmåga till konsekvenstänkande och en god självkänsla. Med låg nivå av serotonin känner personen oro, ångest, har tvångstankar och  depressiva symptom, hon saknar impulskontroll och handlar utan eftertanke.  Tecken på svängande serotoninnivå är känlan av utanförskap, social fobi, svårigheter att ha roligt och säsongsbetonad depression. Många livsmedel som är beroendeframkallande är också serotoninhöjande t.ex. choklad (som toppar listan för beroendeskapande livsmedel). Många med låg serotoninnivå utvecklar därför sockerberoende då de omedvetet använder sötsaker för att höja serotoninnivån.

GABA - verkar genom aspartat och gutamat och är en hämmande signalsubstans. Personer med lågt GABA kan bli beroende av alla substanser som verkar lugnande t.ex. av mat, socker, alkohol och opiater. De med högt GABA är vänligt sinnade människor med hög empati och engagerar i andra människors problem. De ställer sig själva åt sidan för att få hjälpa andra och utvecklar ofta medberoendeproblem. 

Både GABA och Serotonin är kopplade till progesteron och östrogen. Menstruationscykel och klimakterie ger svängningar i de här signalsubstanserna, vilket ökar sötsug och påverkar humöret.

Glutamat - är en aminosyra som samverkar med dopamin och kan trigga igång kraftiga belöningar via dopaminsystemet. Därför blir många beroende av produkter som innehåller glutamat. Glutamat används som smakförstärkare i alla sorters livsmedel och går då under beteckningen: E621. Det finns i allt från ost, kryddblandningar och buljong till mer processade livsmedel som kakor och godis och är ett kraftigt beroendeframkallande ämne som förstärker foodaddiction.

Noradrenalin - påverkar vakenhet, fokus och uppmärksamhet. Personer med låg nivå av noradrenalin känner sig håglösa, ofokuserade och trötta. Eftersom socker höjer blodsockret som tillfälligt gör personen piggare fastnar dessa människor ofta i tristessätande i försök att hålla sig vaken och vara fokuserad, vilket kan leda dem in i ett sockerberoende. Den här gruppen kan också fastna i droger som amfetamin i ett försök att självmedicinera sitt tillstånd. Vid ADHD är teorin att noradrenalinet är lågt och kroppen överkompenserar genom att höja upp adrenalinet vilket ger kombinationen av överaktivitet och dåligt koncentrationsförmåga.

Betaendorfin - binder till hjärnans opiodreceptorer där de ger en känsla av lugn, välbefinnande och smärtlindring. Låga nivåer yttrar sig i låg smärttröskel, svårigheter att hantera stress och känslomässig smärta, över- och underreaktioner, ångest och fobier samt sötsug. Både alkohol, morfin och socker höjer nivåerna av betaendorfin vilket gör att det finns en korstolerans mellan dessa kemiska substanser. Det innebär också att en alkoholist som slutar dricka kan övergå i ett tvångsmässigt ätande av sötsaker. Lika vanligt är det att en sockerberoende periodvis övergår i missbruk av alkohol eller smärtstillande tabletter.

Ångest och depression - risk för beroende

Generellt sett kan alla typer av obalanser bland signalsubstanserna leda till missbruk. Både matmissbruk och drogmissbruk är i grunden omedvetna försök att "laga" systemet för att kunna fungera normalt. Alla personer med ångest, depression, oro och koncentrationsproblem befinner sig därför i riskzonen för att utveckla beroende. Eftersom socker finns tillgängligt överallt för alla och en var, är det betydligt många fler som självmedicinerar medvetet eller omedvetet med socker för att påverka sitt mående eller bedöva bort känslomässig smärta. Största antalet sockerberoende är de som sitter fast utan att själva vara medveten om det.

Hur ser din biokemi ut?

Sockerberoendet grundar sig i en biokemisk obalans som kan se olika ut hos olika individer. Vid kartläggning av din problematik tas hänsyn till vad du är för personlighetstyp. Din individuella matplan kan inkludera extra kosttillskott, som hjälp att balansera upp din biokemi, minska abstinensbesvär, ångest och depressiva symptom.